Vi är tillbaka. Håkan och jag.

Lyssnar på Hellström. Håkan Hellström. Nytt album. Nya låtar. Låter som vanligt, men nytt. Fast gammalt. Det är ett vackert, ruffigt och skitigt – men skört sken över låtarna. En av de finaste låtarna har han stulit från sig själv.

Stråkarna. Älskar stråkarna.

Är tillbaka i Stockholm och tänker arbetar hela helgen lång. Så jag äter fruktsallad och tittar på ”The night manager” (rekommenderar) med tända värmeljus. Skulle kunna ut och svira, men låter bli. Mina grannar ovanför mig sköter det åt mig. Jag är tillbaka till Stockholm och det känns bra. Visst, det fanns ett mått av separationsångest, det gjorde det. Separationsångest från Tesse och Matildha och aircondition som jag delat rum med flera nätter i rad. En liten bitter smak i att det vi sett fram emot nu låg bakom oss. Och en märklig känsla av att just hunnit vänja mig vid att ha minst två Iversens vid bordet. (hann ju med två middagar, och för all del tre frukostar med gänget).

Det tar några timmar. Sedan har man lunkat igång vardagen igen. Och tack vare, nyss nämnda upplevelser i ryggen – gör man det med lite ny energi. Jag firade dessutom återkomsten på bästa sätt när jag fick äta middag (utsökt röding på Nytorget 6) och dricka höstens första glas rödvin med tjejerna- i ett sensommar/högsommarvarmt mys-Stockholm. I stunder kan jag känna den där pirrande känslan av att ha en höst att få lov att fylla. I stunder tar minnet av det jag inte kan påverka över. I stunder tar det förlorade över. Men jag ska vinna tillbaka.

Foto 2016-08-25 18 08 11.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s