Skolstartskänslan!

Denna vecka har det varit skolstart för många.
Några nyfikna sexåringar går dit för allra första gången – knappt medvetna om vad som väntas kan. Andra gör sin fjärde skolstart med en stor klump i magen. En tredje börjar sista året och kan inte vänta på att tio månader ska förflyta till hen ska få vinka adjö till studentens lyckliga dagar. Många har bestämt sig för att börja en utbildning som kommer ge dem en yrkestitel när tre år på högskolan avklarats.

Jag, jag har alltid älskat skolstarter. Jag har gillat vad det innebär både som åttaåring och blivande  högskolestudent. Det gör däremot ont att veta att långt ifrån alla kan relatera till kombinationen av orden ”älskar” och ”skolstart” i samma mening. Det gör vidrigt ont att tänka på de som fruktar att skolan ska börja igen, så mycket att det ger både psykiska och fysiska besvär. Hua.

Jag har haft turen att kunna känna den pirrande oövervinneliga nystarten som skolstarten innebär. För det bästa med sommaren: att inte ha ett schema,  kan vara just det som är så skönt att få återgå till.  En sommar med icke-rutiner, skön noll-koll på tiden, långa ljusa kvällar, massor av roliga aktiviteter (ja, sedan jag var 15 har jag ju haft ett sommarjobb att rätta mig efter, så det där med att inte ha ett schema är sannerligen en sanning med modifikation) kan göra att man suktar efter rutiner.

Jag kan i mitt inre återskapa känslan jag fick i mellanstadieålder av att åka och köpa ny skolväska och nya pennor. Få välja vilka kläder jag skulle ha under den första dagen i skolan. Jag minns hur vi plockade sent mogna plommon i Rune och Evas trädgård på väg till Dalaskolan – och de smakade förväntan. Jag kan känna känslan av att få möta mina klasskompisar igen, vissa hade jag inte sett på två månader. Några hade blivit några centimeter längre! Alla hade vi fått nya erfarenheter, oavsett om vi hade varit hemma i vår egen trädgård, på husvagnssemester eller på en ö i Spanien. Jag kan känna känslan av att öppna nya olästa och olösta böcker – bläddra framåt och bara ana vad jag skulle få lära mig.

Mina klasskompisar har sedan länge slutat växa på längden. Ja, faktum är att jag inte har klasskompisar överhuvudtaget längre. Jag har gjort min sista skolstart. Jag är förbi skolscheman och kurslitteratur. Jag är definitivt över skolmatsal och halvtio-raster. Jag kommer inte ha någon skolstart mer.  Men – nystartskänslan kommer förhoppningsvis aldrig svika mig. Den känns i hela kroppen. Nu. Precis nu. Och då har jag bara haft 1,5 vecka semester. Att jag ska tillbaka till mitt arbete och inte till skolkorridoren spelar faktiskt ingen större roll.

Sedan är ju sensommaren kanske årets bästa tid. När sommaren fortfarande värmer men avbryts av kyliga brisar. Det som vittnar om att den kravlösa hösten, med stearinljus och mysiga kvällar är på väg. När färgerna börjar skifta. Alla spännande tv-serier som startar. Inspirationen till nya recept – nya träningsglädje. Alla mysiga evenemang som ska ordnas. Alla spännande jobbuppdrag som ska genomföras.

Den dagen jag inte känner skolstartskänslan – kommer jag tvinga mig själv att byta karriär. På riktigt.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s