”Tack för dansen”, och en skånsk blixvisit

Jag har nog aldrig varit så sjuk utan att på papperet vara sjuk. Aldrig haft så ont i halsen utan att kunna behandla för halsfluss. Aldrig varit så krasslig, men bara landa på en kroppstemperatur av 37.4.

Mesigt. Jag vet.

Så, som vanligt går jag på.. som vanligt! Dock fick jag känna mig något besegrad i helgen. Och det hela är ju en standard-post-ansträngning-sjuka Iversen alltid drabbas av.

Men låt mig yttra mig lite om senaste veckans blixvisit i Skåne, med en avstickare till Göteborg. Allt i en förkylingsdimma.

Mamma och Oscar var nationaldagslediga så vi åkte på utflykt. Stekt sill på Buhres i Kivik, den årliga Otto-glassen med chokladdopp på Täppet i Åhus. Kvällsmålet blev något så modernt som hamburgersliders. Mat, mat, mat. Det blir så lätt så.

Under mina timmar i Kristianstad hann jag bränna panna och näsa i en rosa nyans och göra en blåsig invigning av den gulligaste strand jag sett. Tosteberga strand. Jag lyckades springa på sötaste Ivar och checka av ”Fantasi”-läget. Jag cyklade! … till vårdcentralen, som önskade, för min skull att jag skulle ha halsfluss, så att de kunde behandla mig. Men inte ens det lyckades jag med.

Men framför allt, var jag en dag i Göteborg för att supporta min far under inspelningen av ”Tack för Dansen”. Programmet med Thomas Deutgen och Elisa Lindström som programledare kommer sändas i höst i Tv4, och som jag råder er att titta på.  Det blir Wizex och det blir nostalgi!

Kanske, och troligtvis var jag väldigt partisk och berörd, eftersom min uppväxt spelades upp framför ögonen på mig. Jag kan i princip kategorisera mitt liv efter vilken sångerska som sjungit i Wizex. Kikki Danielsson var före min tid… Men när Lena Pålsson stod på scen och sjöng Mjölnarens Irene i onsdags, blev jag 3 år igen med leksaksmikrofonen i handen och en koreografi som nästan knöt benen på mig själv.

Sedan kom Paula Pennsäter, och kapellmästare- pappa hade en fas av mörkt hår – då de gick och vann dansbandslåten med ”Djupa vatten”. Paula stod nu med sina rådjursögon precis som då! Paula har inte sett mig sedan innan jag blev myndig, så kanske var vårt återseende ännu större för henne……

I höst alltså. Tror inte ni ska missa det.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s