Eurovision i all hast

Det är väl inte mer än rätt att jag passar på att uttala mig om Eurovision song contest. Jag är lite för mosig i huvudet för att vara smart och göra en utomordentlig text om hur fantastiskt stolt jag är över en vecka med enastående shower, snygga, smarta, unika, viktiga, träffsäkra öppningsnummer och mellanaktsnummer som levererats. Jag är lite för okoncentrerad för att förtydliga hur den där jäkla Benkes the grey people är något av det bästa jag sett. Jag skulle kunna fylla i hyllningskören till Petra och Måns. Så okej, jag gör det. Vilken leverans! Jag anser också att det borde resas en Edward af Sillén- staty för att påminnas om hjärnan bakom succén. Jag skulle kunna säga några ord om hur överraskande glad jag är över Frans som slår till med en femteplats. Och jag skulle kunna dregla lite över Justin Timberlake med band passar på att visa hur man gör, men jag måste skynda på.

Hade jag inte varit så sömnig, hade jag lagt lite tid på att förklara den otroligt spännande stämning som skapades under omröstningen. Sällan har det varit så pirrigt efter nästan 3, 5 timmars direktsändning. Och jag, som trodde att jag var engagerad låg i lä när fröken Törner i princip stod upp i soffan.

Jag önskar jag haft tid att försöka förklara den värme jag känner över hela spektaklet. Hur hela Europa enas i den oroliga värld vi lever i. Hur allt får stå undan för en folkfest där vi bara känner gemenskap. Hur 42 länder får passa på att visa en liten del av sin kultur medan vi andra klappar händerna.

Hade det inte varit för att jag redan sagt för mycket, så kan jag erkänna att allt hade varit frid och fröjd om jag inte vore så missnöjd över resultatet. Jag respekterar det politiska ställningstagandet men jag tycker inte det var den låt som skulle stå som segrare.Det tyckte inte fröken Törner heller.

Hade jag inte varit så utmattad hade jag nog nämnt ordet antiklimax. Men. Så här ett par dygn senare är det trots allt Petra Medes klänningar och Måns Zell me löv  utan kläder som lever kvar. Sveriges succé.

Ledsen att jag fick hasta, ledsen att jag inte tog  mig tid. Men det kommer fler Eurovision. Ingen kommer dock göra det lika bra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s