Mamma min mamma

Hon har varit här. Hela helgen har hon varit här. Min älskade mamma.

Mammas mamma ringde för att se att hon kommit fram ordentligt. Sedan uppmanade hon oss att klä på oss ordentligt i kylan. ”Har Elin tillräckligt varma skor?”. ”Strumpbyxor under jeansen är att rekommendera”. Kära mormor. Jag kan försäkra att både jag och mamma har klätt oss ordentligt, för -18 grader kräver sin påpälsning. Vad vi inte hade behövt var de ultratjocka skorna när vi skulle gå inne på Mall of Scandinavia en hel dag. Men. Vi tog väl helt enkelt mormors råd bokstavligt talat.

Min kära far har haft jobb och Wizex-uppdrag hela helgen och befinner sig alldeles i detta nu på Östersjön där de gör ”I folkparkens tjänst” på ett fartyg mot Finland. Därför är det så fint att mamma tar sig upp till Stockholm och mig,  så att vi kan få en helg tillsammans. Tänk att hon gör det. Att hon sätter sig på det där tåget, för att vara här med mig.

Vi var tvungna att checka av Skandinaviens största köpcenter. Så det gjorde vi. Sedan hade vi bokat biljetter till ”Det påstrukna förklädet” på Göta Lejon. En musikal vi båda varit nyfikna på – och sedan vi lyckats hitta biljetter 2 till priset av 1 kändes det självklart. Vi klämde en favorit-carbonara på Vapiano innan vi satte vi oss på rad 12 i salongen. Och där fick vi avnjuta en musikal som satte fingret på vad en musikal är. Björn Kjellman, som Mannen i stolen hånade, hyllade, brottade ner och strök under musikalernas tjusning. Det var en annorlunda föreställning på så vis. Stora ensamblenummer, snygga stetppnummer, medvetna överspel och farsliknande scener. Ensemblen var enastående. Maria Lundqvist (galet rolig),Björn Kjellman (förtjusande), Ola Forssmed, Kim Sulucki, Pernilla Wahlgren,mina musikalidoler Rennie Mirro och Hanna von Spreti (före detta Lindblad). Och då har jag ändå inte nämnt alla.

Söndag. Vi drog oss länge och väl under täcket. Tog en lång frukost, en fantastisk vinterpromenad (med strumpbyxor under jeansen) varm choklad, ostmackor och premiärsemlan. Vad jag älskar denna typen av söndagar. Och herregud vad jag hatar att vinka av mamma.

Men hon kommer snart igen, och då har hon pappa med sig också. Tänk.

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s