När man väljer att köa för glass

Det kunde ha blivit Malmö. Det skulle ha blivit Österlen. Men vi hamnade i Karlskrona. Min och mammas roadtrip tog oss till Blekinge. Varför? Varför inte?

Vi strosade på stan och lyckades av en tillfällighet stöta på ”Nya skafferiet”. Snabbt bestämde vi oss för att vi var hungriga, efter att ha fått syn på den mysiga miljön och skylten om en paj- och delikatessbuffé. Jag blir liksom lycklig av det där. God, fräsch mat med det lilla extra. I en butik där du kan köpa med dig delikatesser så som ostar, prosciutto, marmelader och pestos.

Buffén bestod av kallskuret, potatissallad, pastasallad, diverse sallader, oliver, krämig blomkål, frukt, ostar och tre olika matpajer.

Tallrikarna fyllde vi till bredden och med ett leende som inte gick att dölja åt vi nöjda av vad som bjöds. När de var slut, tog vi en runda till. Mysigt.

Efterrätt, så klart. Efter några timmars spatserande på gågatorna och en genomgång av stadens numera urplockade rea gick vi för andra gången förbi en väldigt lång kö. En sådan kö som drar ögonen till sig och man undrar vad det är som kan vara så speciellt, att det får så många att ställa sig att köa?

Vi visste inte. Men plötsligt stod vi i den där kön. Bara av ren nyfikenhet. Vi gick på ”det måste ju vara något alldeles extra, om det lockar så många människor”. Det skulle visa sig vara ”Glassiären” en glassbar på torget. En glassbar som gjorde de största glassarna jag sett och med en liten specialare. Två kulor med mjukglass på toppen. Inget snåleri här inte.

I femtio minuter stod vi i kön för att få ett helt berg av glass med oss ut. ”En” kula dumle, en kula melon och vaniljmjukglass på toppen, som de gjorde en liten grop, eller en vallgrav av noisette-sås i. Glassen i sig var ingenting utöver det vanliga. Nej, snarare ganska medioker, men storleken och den fylliga mjukglassen var det som gjorde att folk vallfärdade till glassbaren. Barn kom ut med glassar större än hela ansiktet.

Så vi är väl ganska hånga. Herregud. Vi orkade ju verkligen inte äta upp. Ändå skulle vi ha den största! Den barnsliga förtjusningen av en megabauta glass!

IMG_2117

IMG_2115 IMG_2118 IMG_2119

IMG_2120

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s