Mello mello.. jäkla mello…

Tillåt mig att bli lite upprörd, och en smula besviken. Egentligen blir jag mest upprörd över att jag blir upprörd. Jag inser att jag är en av dem som jag själv irriterar mig på. En sådan som ska tycka och tänka. Och tror sig veta bäst.

Min bror påminde mig om att inte ta det så seriöst.. Men det är just det som är mitt problem.

Jag vill ta melodifestivalen seriöst.

Jag vet att det inte är vad det var.. och så vidare… Jag skulle kunna dra den om att ”minns ni när det var liveband och dirigent”… men jag hoppar över det. Hur mycket jag än vet, så byggs det under hösten upp en förhoppning om att nästa års melodifestival ska leverera. Att vi ska hitta en ny Abba eller en ny The worrying kind. Det är lite som med ett gammalt ex, man glömmer skavankerna och minns det som var bra. Min vilja att se melodifestivalen som den kvalitetstävling där årets bästa svenska låt utses är så stark att jag nu är tvungen att bli upprörd.  Mina känslor till mello, är inte vad de var..

Tittarantalet har sjunkit, och även om vi är många som är engagerade, är vi över lag inte lika engagerade längre. Därför, är det för mig ett under att man kör på i samma gamla hjulspår. Att man låter en svensk rappare hoppa runt, man låter en hårdrockare bli känslofull och mjäkig, man klär ut tre tjejer i pastelliga färger och man låter Jessica Andersson vara med för sjätte gången med en låt, jag kunde svära på att jag hört förut. Jag blir upprörd över att jag förstår varför många förkastar melodifestivalen och jag blir orolig över att jag kommer ha svårt att motivera mina vänner att se det nästa vecka.

Molly’s låt tyckte jag var kvällens bästa. Men den saknade ett riktigt framträdande. Showen stod Eric Saade för. Ett riktigt bra och genomtänkt nummer, med dansare och koreografi som utnyttjande scenen och tv’s kapacitet. Men låten var tråkig och Eric gillar jag helt enkelt inte. Men var kanske ändå ”rätt” låtar som gick vidare…

Men nu, till det andra. Det som gör att jag kommer se varenda deltävling. Det som för mig är behållningen av festivalen.Det som gör mig mest förväntansfull och exalterad. Showen. Ljus, scen, koreografi.  Allt det där andra. Öppningsnummer och mellanakt. Överraskningar och tilltugg. Spektaklet!

Jag är totalt förälskad i Filippa Bark. Vilket geni!

Och jag tyckte skåneduon till programledare skötte sig finfint. Så ja, jag kommer sitta och gnälla lika mycket nästa lördag och mysa åt Filippa’s fantastiska humor. Det är ju ändå trevligt att vi har något att prata om, förutom vädret så här års…

Men jag tror fasen vi får rösta ut Christer Björkman till nästa år.

hkhudtxwg04eagcxbjywsnbqmrr-jpg images

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s