Snart är det jul igen..

Hur det än känns i kroppen, när du säger det högt för dig själv, är det sant. För varje löv som faller kommer vi närmare adventsljusstakar och glöggmys. Snart släpps årets julmusik.

Än så länge tycks det finnas viss hemlighetsmakeri kring vilka julplattor som släpps i år.. eller är de helt enkelt inte så många. Reglerna var länge enkla. Allt som har med julen att göra får börja ätas, bakas, lyssnas, upplevas, utnyttjas från och med första advent. Nu är reglerna inte fullt så enkla längre. Julpolisen i vår familj har insett att när man uppskattar denna högtid så genuint som vi gör, hinner man inte lyssna på all musik, se alla filmer – eller äta så många pepparkakor man vill i december. Därför har vi fått dispens. November är okej. Men… man gör allt i rätt ordning. Man börjar inte lyssna på ”Julen är här” med Carola som har hög julfaktor. Man smygstartar med Ronan Keatings Wintersongs – som är just ganska mycket vinter och inte fullt så mycket jul. Jag längtar verkligen efter Ronans ”Stay” och ”Scars” och de andra fantastiska låtarna på detta album. Du undrar varför jag inte bara gör en snabb sökning på Spotify och låter musiken flöda i högtalarna? Aldrig. Att längta är halva grejen.

Denna tid på året uppdaterar jag och Pappa varandra för att kunna planera årets julskive-köp. Pappa har sedan länge samlat, så jag tror att fascinationen för julmusik finns i generna. Varje år får vi slåss för att få folk att förstå att julmusik inte är synonymt med ”Mer jul” i butiker fyllda med dunjackeklädda barnfamiljer.

I år kan vi se att Sarah Dawn Finer släpper ”Vinterland”, med en spännande låtlista av nytt och gammalt. Valborg av Håkan Hellström är inte bara överraskande, utan också väldigt lite jul. Sarah har skrivit tillsammans med Mauro Scocco och Bo Sundström. Titelspåret står Laleh för. 7 november kommer den ut. Och då är jag tillåten att lyssna. Excited!

http://www.sarahdawnfiner.com

Print1-250x300

Dessutom släpper Weaping Willows ett julalbum. Det enda jag vet om den, är att de själva beskriver den som underbar. Magnus Carlsson tillsammans med stråkar och osynligt snöfall, känns helt rätt.

Dessutom har pappa lite inside information om en del amerikanska släpp, som är intressanta. Ja, så om vi inte säger låt det bli jul, så låt det åtminstone bli november!

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s