Fortfarande ledsen.

Det var fint när min bror ringde mig dagen efter valet och vi pratade politik. Det var ett otroligt samtal. Vi fick ventilera, vrida och vända på resultatet och tillsammans försöka förstå. Vi tycker tydligen lika. Så det var ett samtal i samförstånd. Det var också första gången vi pratat politik på den nivån. Vi pratar massor i min familj. Ja, oj vad vi pratar. Vid middagsbordet löser vi världens alla problem, men vi har aldrig formulerat meningarna i parti och politik utan mer  i samhället i stort. Det har också gjort att våra föräldrar aldrig har påverkat oss i någon politisk riktning. Däremot är vi ju uppfostrade med samma värderingar – och nu märkte vi att vi var lika kloka båda två.

Vi tycker att vi ser de verkliga problemen i samhället som i missnöje och okunskap utmynnar i 13 procent. Vi tycker oss se politikernas rädsla och misstag. Vi ser med fasa hur denna kombination av rädsla, missnöje och okunskap skapat årets valresultat. Vi förstår. Men vi förstår inte. Vi blir lika frustrerade båda två. Lösningen är inte solklar, det är den inte. Ni ska alltså inte lägga en statsminister-röst på någon av oss. Men 13 procenten är på intet sätt en lösning på problemen. Tvärt om.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s