När familjen var här!

Jag har fyra sidor kvar – FYRA ynka sidor i min bok att läsa ut.  Det, sedan söndagen den 27 juli. Det var då min intensiva, men ack så underbara tid började och tog med glädje all min egentid ifrån mig. Jag hade en lugn lång söndag med läsning och choklad. Sedan slog klockan dags att hämta upp mamma och pappa på centralen och jag var tvungen att lägga ifrån mig boken och har sedan dess inte hunnit ta upp den igen – eller göra mig hörd här.

Mamma och pappa kom, efter att hela Stockholm lamslagits av en timmes intensivt storm och åskoväder. Något av det märkligaste jag har varit med om. Och jag var bara så fruktansvärt glad och nöjd med att få ha dem här. Jag sov på luftmadrass och bordsfläkten jobbade hårt. Och jobbade, det gjorde jag också. Men, vi hann ändå med att umgås och uppleva sommar-Stockholm. Oscar tog med oss till Lily’s burger vid Hornsbergs strand och om favoritburgaren hittats på Flippin Burgers tidigare, så ligger den här hack i häl. Ett stort plus för mysig miljö och 50-tal all the way.

På tisdagen var det dags för Allsång på Skansen. Det programmet är så himla mycket barndom och sommar för mig. Jag minns hur  vi tog ut tvn på altanen och hade allsångsprogrammet på medan vi åt grillat kött, ris och potatissallad medan sommarkvällen fungerade som dekor. Trötta av all sol och lek. Jag märkte därför att hela familjen tyckte det var lite speciellt att äntligen få uppleva det på riktigt. Där. Med ett allsångshäfte i handen. Och högt sjöng vi och långt fram stod vi. Våra nackar visades dessutom flitigt i tv. Och. OCH min man Ola Salo var där och golvade mig. Jag försöker alltid utstråla att jag är så himla cool och inte påverkas av hans uppenbarelse. Men det gör jag. Jag blir fånigt glad och gråtfärdig och uppfylld och upprymd och allt där emellan. Ola Salo gör något med mig. För han är så otroligt skickligt begåvad. Han har skrivit årets Pride-låt och det gör mig stolt. Conchita Wurst skapade gåshud hos oss och Magnus Carlsson från Weeping Willows var fruktansvärt bra. Så artisterna levererade. Det gjorde de verkligen!

Foto 2014-07-29 20 56 22 Foto 2014-07-29 20 47 03 Foto 2014-07-29 20 24 04 Foto 2014-07-29 20 15 04 Foto 2014-07-29 18 58 12 Foto 2014-07-29 17 58 37 Foto 2014-07-29 17 57 47

Sveriges bästa, eller varför inte världens bästa dansband intog Gröna Lunds scen på onsdagen. Jag har ju dock aldrig hört ett dansband från Egypten… Men, kaffebönorna var utslängda för att motverka halka, svetthanddukarna var redo och Wizex rev av en ordentlig danskväll. Och sedan var jag tvungen att lämna hela familjen där. De åkte med den röda Wizexbussen hem. Och jag tog mig till Öfre Östermalm för att sova några timmar innan det var dags för jobb igen.

Foto 2014-07-30 19 18 20 Foto 2014-07-30 19 27 40 Foto 2014-07-30 19 27 57

Så, inte utan att man saknar luftmadrassens gnissel. Älskade familj.

Och sedan har sommarkvällarna fortsatt med sin oförskämda fantastiskhet. Och jag ska berätta hur. Snart.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s