Intressanta samtal

Igår fick vi lyssna på hjältemod utan dess like. Vi fick lyssna på Abdullahi Hussein som flydde till Sverige med filmerna från gripandet av Martin Schibbye och Johan Persson i Ogaden Etiopien. Abdullahi jobbade nära presidenten i Ogaden och fick på så sätt se verkligheten – hur missförhållandena i landet såg ut och  hur regimen egentligen behandlar befolkningen. Han jobbade när presidenten, men delade inte hans åsikter utan avskydde det fula spelet bakom. Trots faran för sitt liv valde han att fly tillsammans materialet för att kunna visa  hur ondska i världen kan se ut. Hans berättelse och en del av de filmer han visade finns med i dokumentären ”Diktaturens fångar” som går att se på SVTplay. Jag såg den kvällen före föreläsningen och kan inget annat än rekommendera den. Otroligt intressant och fruktansvärt att se att det finns denna typ av onda människor, denna typ av kultur och tänk. Det är overkligt att det över huvudtaget kan gå till så här. Dokumentären innehåller Martin Shibbye och Johan Perssons berättelse och Abdullahis berättelse inifrån regimen med bevis på hur de behandlar folket. Det är våldtäkter, tortyr och propagandafilmer där man i princip tvingar folk att ställa upp och ”bevisa” att presidenten är deras man. En godhetens man. Vidrigt. Efter att ha sett ”Diktaturens fångar” och fått ett typ av uppvaknande var det mäktigt att se just Abdullahi stå framför oss,  i egen hög person, på vår skola. Han. Hjälten.

Idag har jag fått äran att möta andra intressanta människor, och ännu ett uppvaknande. Jag och Cissi gick på stan för att få ihop ett reportage om människors olika typer av rädsla och slogs av vilka otroliga människor det finns. Vilka historier det finns. Att prata med främlingar, om så bara om spindelfobi, var otroligt givande. Trots att vi ställde en enkel fråga om rädsla, fick vi en inblick i en annan människas liv. Någons unika historia. Vi lyckades stöta på en man som var trollkarl, ett gäng som var oroliga för sina barn, någon som var rädd för att vara ensam och några som inte var rädda för någonting.

Det är så värdefullt att lyssna. Och prata. Och lyssna. Med dem du känner. Alltid. Med främlingar. Alla gånger.

Photo 2013-11-20 12 35 51

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s